Sista tiden på Hawaii var fantastisk. Sista veckorna blev fyllda med en del drama och lite oväntade vändningar i både väder och annat, samt att det låg en hel del stress över oss då vi visste att vår tid höll på att rinna ut. Sen tog pluggande till våra final exams upp mycket av min tid också!!

Vi sa hej då till hemskt mycket folk och det var lika jobbigt varje gång!! Det blev mycket kramandes och mycket tårar. Vi försökte umgås med allt och alla och försökte se till att inte missa att ta farväl av någon, vilket vi ändå gjorde...

17:e december kom då det var dags för oss att faktiskt åka hem. Ingen av oss kunde riktigt förstå hur detta var möjligt, och vi hann inte ens tänka efter ordentligt eftersom vi hade TUSEN saker att fixa med, kändes det som. Vi skulle städa hela vårt hus för att vår landlord skulle komma och inspektera, varefter vi skulle försöka posta Linneas två stora lådor med saker i och betala portot med Harrys fina frimärkessamling som bestod av frimärken värda 23, 32, 50 och 72 cent, samt några värda hela 3 dollar. Det var alltså till att först räkna ut och sedan sätta på frimärkena på paketen som till slut blev täckta!! Eftersom det kostade ca 200 dollar att skicka respektive paket. TJENA vad tid det tog! Detta försökte vi lösa innan vi åkte till flygplatsen, men hann inte på postkontoret i Laie, för att vi skulle hinna till ett skepparställe före 3 för att lämna av bilarna som ska skeppas till Sverige. På flygplatsen fanns också ett postkontor, och vi behövde tydligen inte komma till skepparstället förrän 4 fick vi reda på så det var där frimärkeshysterin började. Efter att vi fått iväg paketen åkte vi med en bil till incheckningen och checkade in vårt stora bagage som var för tungt och resulterade i betalning för Linnea och slängande för Lina :P Landon som följt med hela dagen stod och fajtades med vakten på flygplatsen som inte var så pigg på att vi stod parkerade precis utanför. När klockan var kvart i 4 åkte vi från incheckningen till Linneas bil som stod parkerad vid postkontoret. Sen var det till att hitta skepparstället inom ca 12 minuter. PANIK. Som tur var låg det inte allt för långt bort och vi kom dit när klockan i princip slog 4. Vi rensade ut allt ur bilarna och tröck ner det i handbagaget vi hade med oss, och det var MYCKET grejer haha.

NU var allt fixat med och vi kunde pusta ut. Vi tog taxi till Waikiki, chillade i några timmar, åt mat, shoppade lite in i det sista, och sen tog vi taxi till flygplatsen. Där blev det till att ta farväl av käre Landy.

Jag grät genom alla säkerhetstullar osv. och på planet störttjöt vi båda två. När planet lyfte gjorde det ont i hela bröstet och vi tog farväl av vår älskade ö Oahu där vi spenderat det bästa året i bådas våra liv. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

MEN TJA!! Jag har inte loggat in på min blogg på  drygt ett år, för det finns väl ingen anledning eftersom jag inte uppdaterar den längre. Men så kom jag på att det kan ju vara trevligt att kolla till den lite och jag blev förvånad över hur många som...

Fredag den 19:e december landade vi på Arlanda. Flygresan hade gått galant. Vi möttes på flygplatsen av vänner och familj och även då blev det mycket tårar. Det var glädje blandat med stor sorg. Vi insåg väl då båda att vår resa var slut och att vi n...

ANTLIGEN var sista dagen kommen av evigt pluggande! Den har terminen har varit helt galen for lina som har spenderat mycket tid i biblioteket och inte alls tillrackligt med tid pa stranden. Jag var sa taggad over att ga upp och ta mitt sista final ex...

Linnea och jag sag AVA i fredags och det var GRYMT. De spelade pa Pipeline Cafe och vi dansade som galningar. Jag maste erkanna att vi i princip sag hoga ut nar vi dansade runt, och det trodde alla runt omkring ocksa haha. Vi var de ENDA som dansade/...

Vi har tagit farval av ett gang vanner redan.. de flesta. Det ar helt osant sorgligt och tararna forsar saklart. Har har vi skaffat tonvis med vanner for livet over hela varlden. ...