Gott folk. Lordagen den 12:e april var en alldeles toppenharlig dag. Efter frukosten gick jag och anmalde mig for att fa vara med pa denna harliga dag full av trumspelande. Musikavdelningen har pa skolan hade anordnat en dag for alla trumspelande och truminstresserade manniskor, dar det bjods pa workshops och konsterter/presentationer av olika slaginstrument. Under den forsta workshopen spelade jag "steel pan", oljefat! Ray Holman fran Trinidad var dar och holl i det hela. Om ni kollar upp honom kan ni hitta att han ar en riktigt kand en! Vi har ett steelband har pa skolan, sa manga vet redan hur man gor, men jag var helt ny med detta och ni ska veta att det va precis hur roligt som helst! Haha. Jag har ju aldrig fattat riktigt vad det ar for nagot och hur man spelar, men nu sa. I oljefatet finns alla toner i olika oktaver och beroende pa var man traffar med sinna sma "trumsstockssaker" far man respektive ton. Efter detta kilade jag pa lunch.

Nar jag kom tillbaka var det dags for Vibrafon. Urtufft instrument det med! Nu var det Noel Nikamumato (ocksa en kand snubbe) som demonstrerade. Han berattade om vibrafoner overlag och visade aven hur det gar till. Han hade det lite mer som en "konsert" dock, da han spelade massa olike latar och visade olika tekniker. Fantastiskt duktig. Urgrymt.

Efter det hade Ray Holman en demonstration av steel pan da han mer pratade och spelade for oss istallet for att han lat oss spela. Det var ocksa intressant.

Efter det sa hade Noel "Nakamotomininoto" (jag ar ju alldeles for vardelos for att komma ihag hans efternamn, URSAKTA. Det kommer...) en demonstration av sjalvaste trumsetet! Detta var saklart favoriten! Han berattade om sig sjalv, hur mycket han spelat, hela sin historia osv. (ocksa kand tydligen..) Sen drog han ett trumsolo pa 20 minuter och det var de coolaste 20 minuterna jag erfarit i hela mitt liv. Jag har aldrig sett nat liknande. Helt fantastiskt. Jag kunde inte torka bort det faniga flinet fran nyllet mitt. Och han var sa skon nar han spelade, for han sjong med i allt han spelade och han dansade typ och.. det var bara helt underbart.

Efter varje workshop fick man stalla fragor och prata med dessa proffs. Eftersom jag fragar allt och alla som jag stoter pa som spelar trummor om det ar ok att jag spelar med min vansterhand pa hihaten istallet for hoger, jag spelar alltsa "oppet", i desperat forsok om att hitta nagon som svarar att "det ar klart att jag ska fortsatta spela sa", sa var jag ju aven tvungen att fraga denna Noel. Jag tankte att detta ar mitt sista forsok. Sager han att jag ska byta och spela som alla andra da ska jag for sjutton svalja stoltheten och gora det. Borja om pa nytt med den andra handen. Tror ni inte att han svarar att jag ABSOLUT ska fortsatta spela som jag gor och att han tycker att det ar alldeles fantastiskt att jag gor det?? TROTS att jag inte spelar na mycket. Och nar jag namnde att jag faktiskt kanner mig ratt bekvam med att spela med hogerhanden dock pa riden sa blev han alldeles overlycklig och sa att jag definitivt ska ova upp detta sattet att spela pa och att jag inte ska andra mig ett endaste dugg. VAAA??? Jahaja. Nu ar ju mitt hopp pa topp, sa nu ska jag kora pa jarnet och ta varlden med storm :D

Pa kvallen hade vi konsert med min "polynesian drum class", och det var precis superkul det ocksa. Horrni, den har dagen var helt enkelt valdigt klockren.