Antligen var det dags for oss att spendera lite tid med Nate och Korpis utanfor kafeterian :P. Efter hitor och ditor slutade det med att jag, Linnea, Nate, Korpis, Paul och Cliff akte till stan denna mycket harliga fredagkvall. Pa vagen dit och hem tittade folket i baksatena pa ”Stomp the yard”. Det var uppskattat. Val i Honolulu chillade vi galet lite och kakade (ursakta trakigheten, men det ar valdigt god mat dar..) som vanligt pa cheesecake factory.

Efter trevlig middag strosade vi runt och hamnade bland annat pa en gata dar man kunde kopa folk. Tanka sig. Cliff blev nastan lite fornarmad nar ett av folken kom fram och fragade om han ville ha lite sallskap for kvallen. Det var faktiskt ratt kul… Nar vi val kom fram till glasstallet markte vi att det var stangt. Eftersom jag och Linnea inte var kladda for att ga ut och klubba sa gjorde vi inte det heller utan det blev till att aka hem. Vi trodde val inte att dessa fyra pojkar skulle vilja ga och klubba med oss.. men uppenbarligen. Det fick bli en annan gang bestamde vi. Helt arligt sa var det val en kul kvall, men vi hade forvantat oss att leka lite mer och faktiskt GORA nat. Vi ville spela minigolf.. hitta det dar laserdome stallet och leka lite dar… kora burken pa ett perfekt stalle vi hittade inne i stan ocksa... Leka snurra flaska, var version, eller ja, den version da man maste springa runt och gora massa random saker som att smaka glass fran en framling… Jag tror att jag och Linnea helt enkelt ar lite for.. jag skulle val inte kalla det barnsliga.. men det far bli det anda.

Under lordagen, jobbade vi med projektet som pagatt under hela forra veckan. Vi har haft fullt upp med att gora en film. Som ni kanske vet ska vara alskade tennispojkar aka hem nasta vecka. Vi vet inte vad vi ska ta oss till. Det ar EXTREMMT sorgligt och vi har redan gratit over detta och mer kommer det bli. I vilket fall som helst sa har vi gjort en film till dem, om dem. Vi har intervjuat folk pa campus om vad de tycker om dessa fem gullepluttar. Om de inte kande dem pa riktigt sa hade vi saker som vi ville att folk skulle saga, interna saker mellan oss och tennisfolket, som vi fick dem att saga istallet da. Detta blev faktiskt riktigt lyckat. Vi har aven fragat helt okant folk pa foodland tex. och fatt dem att saga alla mojliga kul saker om dessa fem. Jag och linnea ar stortnojda med vart verk. Vi har aven lyckats snickra ihop en introduktion till filmen som ar oslagbar. Hoho. Alltihop ar ratt svart att forklara sahar over en blogg, man maste ju saklart se filmen for att fa nagon som helst uppfattning, men ni far val helt enkelt lita pa mig, for filmen ar 35 minuter och kommer inte att hamna nagon annanstans an pa privata dvd-skivor. Filmen ar inte helt fardig.. men snart. Imorn kvall ska vi visa den.. vi far se hur de reagerar.. vi ar faktiskt ratt nervosa…

Lordagkvall kakade vi glass med 3 tennisfolk och 2 asiatbrudar :) Efter det kilade vi till en biograf 30 minuter bort och sag ”Prom Night”. Den kommentar om filmen jag har ar val att den aldrig kommer visas pa bio hemma i Sverige. KUL hade vi iaf! Och aven denna gang sag folket pa ”Stomp the yard” i baksatena eftersom det var nytt folk. Filmen var inte slut nar vi val var hemma sa jag och Linnea hoppade bak med resten och sa sag vi slutet pa parkeringen. Haha.. mysigt. Nar vi gick ur bilen oppnades hela himlen och slappte allt vatten som fanns dar uppe pa en och samma gang. Helt fantastiskt. Vi blev blotare an blotast. Sprang lite i regnet sen var det dags att ga in och sova. Det sag ut som om att vi duschat med klader. Hoho! Det var ju praktiskt taget det vi hade ocksa.

Sondagen bjod pa kyrka. Numer traffas vi 10.00 istallet for 14.00… sa vi var lite sena i morse hehe. Efter vara moten at vi lunch med tennisfolket, sen gick vi allihop till Toms mote for han skulle tala. Tom bjod pa ett klockrent tal som fick bade mig och linnea att grata. Detta var ju da aven hans sistsa sondag pa Hawaii sa han grat en skvatt sjalv och uttryckte tacksamhet for vanner osv. Efter talet sjong vi ”Tills vi mots” eller vad sjutton den heter! For i hela friden. Vi grinade genom hela laten, supersorglig ju nu nar alla ska aka till olika delar av varlden och aldrig mer ses. Sen skulle alla som skulle hem komma fram till forhojningen och sa sjong vi tillsammans Aloha Oe’. Jepp. Da grat vi ocksa. USCH. Vi kommer sakna varat tennisfolk! Och alla andra vanner som lamnar oss nu i veckan…