Den har veckan har varit aningens stressfylld. Vi har haft skola pa dagarna och gatt dykkurs pa kvallarna. Det var lite val stressigt dar ett tag nar vi fick reda pa att vi var tvungna att ha last manualen (pa 250 sidor) innan foljande dag. Vi var nervosa over att vi inte skulle klara av "the final exam", fast efter 4 timmars genomgang av manualen (som vi faktiskt tidigare lyckats skumma igenom ratt bra) klarade bade jag och Linnea testet galant.

Vi dok i poolen. Det var KALLT. Men det var precis URhaftigt. Jag ar ju sa nojig over mina oron, och orolig over att jag ska fastna nere pa botten och inte kunna komma upp igen for att jag har problem med trycket, fast det gick helt ok. Jag trodde att jag kanske inte skulle kunna dyka alls, men jag tryckutjamnade som en tok och da loste det sig ratt bra med allt. Vi blev skillade som inga andra dar i vattnet och fick ova pa alla mojliga tricks och konster. Tog av oss all utrustning nar vi var pa botten... satte pa den igen. Testade att "tappa" regulator..n (saken man har i munnen nar man andas under vattnet :)) och fanga den igen och blabla. Vi holl pa i 4 timmar och var dodstrotta nar vi val var fardiga.

I fredags kakade vi kakor och at glass som vanligt :D Jag spelade aven lite mer trummor pa det fina trumsetet och blev annu lite lyckligare. Sjukt kul att kunna glida in dar lite da och da. Pa kvallen var det danstraning som vanligt och efter det gick jag och Linnea och firade det kinesiska nyaret. Linnea gick med Gabe, jag gick med Garreth, och ja. Det ar en laaaang historia bakom alltihop. Sa blev det iaf. Det var ratt trist maste jag erkanna. Vi kakade skumma kinesiska saker, lekte lekar... smallde smallare som alla sprang runt och kastade pa varandra. Linnea var livradd. De hade en parad med en kinesisk drake i fronten... det roligaste var att det visade sig att Garreth ar varsta danskungen. Han kan alla pardanser i varlden tydligen. EXTREMT kul. Nej precis. Det var ingen dans... men de hade musik, och det ar val bara det som behovs nar man ska dansa...? Efter nyarsfirandet akte jag med garreth pa motorcykeln till ett glasstalle och vi kakade "shave ice". Smaksatt sno ar precis vad det ar. Linnea, Gabe och ett annat "par" tog bilen dit.

Idag har vi dyyyyyyyykit i havet :D Vi hade en HELT underbar dag. Jattefint vader och varmt och harligt och mysigt. Varsta upplevelsen att dyka ju! Man flummar liksom runt pa botten och chillar med fiskar. Det var iof valdig stromt idag. Sa vi sag inte ens allt vi skulle sett, for det var grumligt nar vi kom till revet dar man alltid ser skoldpaddor och hela faderullan. De hade sett delfiner dar flera ganger till och med. Vi daremot fick kampa for att ta oss framat i strommarna. Det var liksom vagor under vattnet. Man sag dem inte, men man kande definitivt av dem. Man kunde slita for att komma framat i kanske 10 sekunder utan att rora sig en meter. Sekunden efter flog man fram som en fullfjadrad fisk :P Det svaraste var att ta sig ner i vattnet. Vi gick ut bland rev och vagor och skulle forsoka satta pa oss fenorna. Linnea nockade mig med sin syretub sa jag fick en flasklapp :D Ett random dykarproffs kom och plockade upp mig efter och hjalpte mig med fenorna dar jag tumlade runt bland vagorna. Haha. Han sa att det inte var tillatet att skratta sa mycket som jag gjorde redan innan man ens kommit ut ordentligt i vattnet :D

Sen kan jag ju tala om att jag holl pa att do ocksa. Det var i slutet pa var andra dykning for dagen. Vi simmade langs botten (visserligen bara pa sisadar 6 meters djup) och helt plotsligt ser jag min regulator med slang till syret bara flyta ivag fran mig, fast sjalva munstycket hade jag kvar i munnen. I samma sekund andades jag in vatten istallet for syre. Jag fick PANIK. Vi har ju fatt lara oss ocksa att en av de viktigaste sakerna ar att inte ga upp for snabbt, och att man ska losa situationen dar nere istallet for att rusa upp till ytan nar nat hander. Sa jag lyckades fa var instruktors uppmarksamhet. Han var framme vid mig pa ett kick och holl fram regulatorn framfor munnen pa mig, men jag kunde ju inte ta den eftersom den var trasig, vilket han insag da nar jag inte kunde andas i den. Da trodde jag att jag skulle do. For jag holl ju inte andan, eftersom jag inte hade nan luft att halla andan med, nar jag drog in i tro om att fa luft kom det ju bara vatten. Jag trodde jag skulle svimma, men han rykckte da loss min extra regulator som jag inte hade en tanke pa att ta fram sjalv, och tryckte in den i munnen pa mig, men da kunde jag inte "clear:a" regulatorn som jag brukar, eftersom man maste blasa ut kraftigt for att gora det. Men da insag jag att man bara kan trycka pa en "knapp" pa munstycket (som jag aldrig anvant), sa blaser den ut vattnet av sig sjalv. Efter att ha gjort det andades jag som en tok for att jag hade panik. Sen nar jag lugnade ner mig kande jag att det var tungt att andas (vet inte om det bara var jag eller sjalva regulatorn eller syret), sa jag signalerade det till intruktoren och da gav han mig sin egen regulator och tog sen sin secondary regulator. Efter det gick vi upp till ytan tillsammans :) Var instruktor Ricardo fran brasilien ar min hjalte. Han skotte ju situationen klockrent. Jag fick chilla lite uppe vid ytan med en annan av vara instruktorer medan de andra blev fardiga. De ville inte slappa ner mig igen nar jag bara hade en regulator. Jag hamnade inte i shock eller nat sant dock vilket var skont. Jag madde ju kalasbra sa fort jag kom upp till ytan igen, sa ingen skada skedd eller sa. Fast jag trodde for nagra sekunder att jag faktiskt skulle do. Hade ju varit himla trist maste jag saga. Jag har ju inte hunnit fa mitt dykarcertifikat annu, och jag har ju flera manader kvar att spendera har pa Hawaii :D

Mamma. Oroa dig inte. Aven om jag hade svimmat av syrebrist sa hade det sakert inte varit nan fara. Det ar ju bara att massera hjartat lite osv du vet sa loser det sig. For det andra sa var det ju korkat av mig att inte ta tag i min secondary regulator pa stort nar det hande. Helt klart en bra erfarenhet detta. Nu har jag lite mer koll pa hur det kanns pa riktigt och kanske kan hatera situationen battre en annan gang.

Ricardo drev lite med mig sen. ratt mycket, om att jag var hungrig och hade bitit loss mitt munstycke :P I sjalva verket var det en sakring som haller sakerna samman som hade lossnat. Instruktoren jag chillade med nar jag kom upp var typ exhalterad for att han under sina 21 ar som dykare aldrig hade varit med om det forut. Han hade vart med om en hel del annat dock...

Pa vagen hem nar vi satt i bilen med vanner och musik pa hogsta volym och tittade pa de stora vagorna i havet och bara... va.. sa kande jag och Linnea att det ar ar ju faktiskt livet.

Pa lordag ar det tva dykningar till i havet! Sen har vi certifikat :D

Ursakta att vi ar sa sjukt bleka. Vi har inte sett till solen sa mycket, och vi ar ju sa sjukt upptagna hela tiden. Vi ska bjuda pa mer farg sa smaningom!