HUR tokigt som helst. Jag är inte färdigpackad. Hur packar man för en sån här resa? Nej. Precis. Det är yyybersvårt.

Jag har redan sagt hej då till min älsklingsbror JoniSL! PUSS på dig sötaste du. Jag lämnade av honom vid handenterminalen i onsdags.

tja dåra Linz0r! sa han och vinkade, lyfte sen på armarna, visade handflatorna, och burrade ner huvudet och körde sin min. Haha, ni som sett fattar vad jag menar. Då blir han ursöt, och man kan bara skratta. Men vad var det för avsked? Jag spände ögonen i honom, han skrattade, kom såklart tillbaka och gav mig en bamsekram. Precis. Hej då. Kött. Usch. Inge kul. Han klev på bussen och jag satte mig i bilen och storgrina =). Saknar honom redan. Orka sakna folk. Finns väl ingen mening med det… eller?

Nu har jag bara resten av älsklingsbröderna, mamma, pappa och alla vänner att ta farväl av. Kommer jag klara av att hålla tillbaka tårarna? Sannerligen inte.